Det kommer alltid vara min bästa snuffsi

Såg på Marley and me. Så sjukt underbar film och tårarna rann ner för kinderna så fort det blev tal om veterinärer och att han var så gammal och ja, usch. Vet inte vad jag ska skriva, blir tårögd igen.

Var ute en snabbis med Jack och tog en cigg. Kunde inte släppa blickarna från honom. Mitt allt. Hur mycket har jag inte gnällt på honom den senaste tiden liksom. Det gör mig så arg. Min bebis. Han gick så fint i kopplet och gosade i evigheter.  Det där är min pojke det, det är det verkligen. Min gammelgubbe och jag släpper honom aldrig.

Även om det inte alltid märks så älskar jag honom mer än vad ord ens kan i närheten beskriva.

Emotional Mercan. Blame it on Marley and me. Jag typ dog. Igen.



Låter bilden säga sitt själv - God natt! / merc

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Detta publiceras inte:
- Påhopp mot oss eller våra nära (det är skillnad på kritik och påhopp)
- Spam
- Kedjebrev
- "Gratis"länkar

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0